Sitter du riktigt?


Det är inte bra för ryggen och nacken att sitta

Ändra ställning så ofta som möjligt och res på dig regelbundet. Du bör undvika mjuka, låga soffor och fåtöljer. På arbetet är det bäst med ett skrivbord som kan höjas och sänkas. Det är i allmänhet bättre att stå och jobba än att sitta. Hemma är det bättre att sitta på en köksstol eller matrumsstol, speciellt om den har ett bra stöd för ländryggen. Har stolen inget bra stöd kan man använda en liten ländkudde. Ryggen skall vara rak och ländryggen böjd.

Du bör undvika att sitta i närheten av ett element eller en airconditionanläggning, i sängen eller i badkaret; särskilt fel är det att sitta med sträckta ben.

Arbetsstolen bör kunna vippas

Har du ett stillasittande arbete bör du ha en stabil stol, gärna en med fem ben och hjul till rätt underlag. Sitsen skall vara rörlig, glida säkert och i synnerhet den bör kunna ställas in något framåtlutande; 5-15°. Annars kan du eventuellt använda en kilformad kudde. Stolsitsen skall vara bredare än sätespartiet och framkanten får inte trycka mot låren. Höjden skall vara justerbar. Knän vinklas 90-100° om sitsen är vågrätt. Stolsitsen skall höjas 3-5 cm om det är en kilformad sits. Oftast är det en fördel om stolen kan rotera. Ryggstödet skall kunna ställas in. Nedersta delen av ryggen bör ha stöd. Ryggstöd är inte nödvändigt om stolsitsen är framåtlutande. Armstöd är oftast bara till besvär.

Som tidigare nämndes är ett skrivbord som kan höjas och sänkas verkligen att rekommendera. På det sättet kan du byta ställning när du känner för det.

Akta dig för bi- och trifokala glasögon

Det är mycket belastande för nacken om telefonen hålls mot örat med axeln, undvik detta. Använd om nödvändigt headset eller annan form för kommunikationsmedel som är handsfree. Bi- och trifokala glasögon (dubbelslipade glasögon) bör man undvika då de tvingar nacken till fram- och bakåtböjningar som ger obehag på sikt.

Arbetsbordet skall helst kunna tippas

Bordshöjden skall vara 3-5 cm över armbågshöjd som du mäter när du sitter med axlarna sänkta. Bordsskivan bör luta 35-45 grader vid läsning men bör vara vågrätt när du skriver. Du får inte sitta med benen i kors eller ha fötterna kring stolsbenen. Fötterna får gärna vila avslappnat på ett fast underlag; den ena foten före den andra.

Den utrustning som du använder mest, till exempel telefon, dator och telefax, skall du placera så att det är lätt att nå. Tangentbordet till datorn skall vara vågrätt, så att du undviker att böja handleden bakåt eller att höja armarna. Långa människor kan eventuellt höja tangentbordet lite framtill så att det lutar lite bakåt. Använder du mus och numeriskt tangentbord kan musen med fördel användas med vänster hand; det ger en god balans. Skärmbilden är som bäst om det inte är för ljust i rummet. Det är därför ofördelaktigt att placera skärmen för nära ett fönster. Skärmens ovankant skall vara i ögonhöjd och avstånden skall vara minst 40 cm. Undvik reflexer från fönster och lampor. Om du ofta använder manuskripthållare bör den placeras framför dig i passande ögonhöjd med skärmen bredvid. Använder du sällan manuskripthållare, kan den placeras under skärmen eller omväxlande mellan höger och vänster bredvid skärmen.

Sitt framför skärmen

Placera stolen på sådant sätt att du sitter fram för skärmen och inte behöver vrida på dig. Du bör alltid undvika att sitta för länge åt gången; utnyttja varje stund du kan till att gå en lite runda.

Använd musen så lite som möjligt

Musen bör ha en ergonomisk form, så att hela handen vilar på musen. Undvik att streta med dina fingrar; i verkligheten behöver du bara använda mycket få muskler!

Med en musmatta blir det betydigt lättare att styra musen precist, och minskar risken för att det plötsligt inte finns plats på skrivbordet för att använda musen!

Förutom tangentbordet finns andra alternativ till en del av musens funktioner. Det finns till exempel en känslig beröringsplatta, där ditt fingers lätta tryck på plattan ersätter trycket på musknappen. Många med arm- eller skuldersmärtor har haft nytta av byta ut musen med en styrkula, en så kallad trackball.

Musen är lämplig till textbehandling, medan mycket grafiskt arbete kan utföras lättare med en tryckkänslig penna och vid många cd-rom spel är joystick att föredra. Skifta efter behov, och variera belastningen där det är möjligt.

Tangentbordet har många så kallade kortkommandon som är mycket bra att lära sig, dessa är till stor användning vid textbehandling.

Skärmen bör kunna justeras i höjd och ljusstyrka.

Inneklimat

Som vi alla vet har dåligt ventilerade rum en negativ inflytande på faktiskt allt, och rökiga rum är direkt ohälsosamma. Se därför till att ha god ventilation.

En rumstemperatur på cirka 20 grader är lagom för de flesta och det är viktigt att undvika för låg luftfuktighet eftersom många annars får problem med torra slemhinnor i ögon, näsa och mun.

Stress

Varje form för stress höjer risken för sjukdom. Detta gör sig också gällande vid belastning av muskler och leder vid datorn. Buller kan vara en möjlig orsak till stress, undvik eller minska det så mycket som möjligt. Placera speciellt bullriga föremål så långt bort som möjligt och försöka minska det som minskas kan. Försök så mycket som möjligt undvika att jobba utan uppehåll i för långa perioder, som vid övertidsarbete.


Din fåtölj skall stötta hela ryggen

Fåtöljens säte skall vara ungefär 45 cm högt, luta ungefär 5 grader bakåt och får inte vara för djupt. Det bör vara en vinkel på 100 grader mellan stolens säte och rygg. Stolryggen skall stötta ländryggens svank men också ryggradens övriga kurva. Nackstödet skall placeras på sådan sätt att det ger stöd i neutral position.

En kudde bakom nacken, vars innehåll är fördelat så att der finns minst innehåll i mitten, ger bra stöd. Armstöden skall ge stöd för armarna så att du kan sitta med axlarna i en avslappnad position. Vissa fåtöljer kan vippa bakåt – det är bra, eftersom tyngdkraften skapar jämn belastning.

Korrekt sittande

Riktig arbetsställning
Nils Ahlins Gata 1 | 271 39 Ystad | Tlf.: 0411-55 51 02 | information.ykk@gmail.com